Tisdag

25.03.2025

Så kom det en extra blogg den här veckan. Tisdag är lika med fastlagsbulle. Nu finns det säkert en och annan som undrar vad jag menar? Säger jag semmeldagen vet naturligtvis alla vad det är. De senaste gångerna har nostalgin fått utrymme på min sida.

Vet inte varför jag som oftast hamnar på det spåret. Kanske har jag kommit upp i ålder då jag känner att barndom och ungdomsåren nu är flera decennier förbi? Jag minns dessa tisdagar under fastlagstisdan när pappa kom hem från jobbet med fettisdagsbullarna. På den tiden skulle man äta bullen i en djup tallrikar med varm mjölk (hetvägg).

På wikipedia står att semlan startar första tisdagen i mars och äts i hela Skandinavien i olika former ända fram till påsk. Traditionen skapades redan på 1500- talet. Inför den 40 dagar långa fastan var chansen att äta upp sig på fettisdagen.

Först i slutet av 1800- talet blev den moderna semlan med grädde och mandelmassa populär i Sverige. då hos societeten. Först på 50-talet fick semlan en kär plats i folkhemmet. Semla i varm mjölk var ingen favorit i min barndom. Brödet blev blött och fick en kladdig konsistens Ungefär som när man äter paltbröd med löksås. Inget jag tycker om.

Semlan bestod dessutom av alldeles för mycket grädde. Att blanda grädde med varm mjölk gav inga direkta smakupplevelser för min del. Men det är ändå med värme jag minns att det alltid var pappa som stod för denna tradition och som varade i många år.

En gång i tiden arbetade jag på det berömda Gateau som var en konditori med servering och låg på Ringvägen. Konditoriet ägdes av Claes Christensson. Om du av en händelser läser här ska du veta att du var en jättebra chef. Det fanns en kallskänka och tre eller fyra konditorer i bageriet som hade olika uppdrag. Och när det var semmeltid var det bråda tider.

På 80-talet lärde jag mig att sakta ta till mig semlan. Det var nog Gateau som visade att det fanns mer än den traditionella semlan. Här introducerades kalsbadersemlan, wienersemlan och blandsemlan som blandats med lätt vispad grädde och mandelmassa. Det fanns även semmeltårta. Ofta var det företag som var beställarna. Just på tisdagarna kände jag mig som en repig grammofonskiva. Dagarna i ända fick jag leende stå bakom disken och upprepa varje semlas ingrediens. Ibland gick det runt i huvudet och det var samtidigt med stor precision som man skulle stoppa ner bakverken i sina papperspåsar. Sällan i kartonger. Dessa skulle räckas till kakorna och bakelserna.

Vi var fyra tjejer som delade på de olika arbetspassen. vi gick i tvåskift. Vi skämtade med varandra och det höjde såklart upp stämningen. Vi stod för den levande bakverksreklamen på Gateau i våra blårutiga rockar. På vintern drog det kallt från ytterdörren varje gång en kund klev in. Vi hade våra stammisar. Minns bland annat en härlig färgglad kvinna i kort mörkt hår som hade sin papegoja på axeln.

Så småningom avancerade Gateau och det öppnades ett nytt konditori i Ringens galleria. Det ryktades om att där fick de unga nyanställda gå på solarium och man hade bytt ut de blårutiga städrockarna till mörklila mer chicka dräkter. Det var en luten anekdot om semlorna. Idag finns det semlor för glutenallergiker och laktosintoleranta. Dock kan det vara sämre för dem som inte äter socker. Men det finns. Kanske inte på våra konditorier men du kan baka själv. Hur kan man få en sockerfri semla att smaka gott tänker du nu.

Här ska jag slänga in två recept. Snart är semmelperioden över men påsken är sen i år så än hinner du testa detta bakverk om du inte redan har gjort det.

https://www.jillsmat.se/jills-goda-lchf-semlor/
https://www.kockens.se/recept/semlor-utan-gluten-och-tillsatt-socker/<br>