Söndag

Ett varmt hjärta gör världen positivare sa alltid min fantastiska gammelmoster. Tänk om hon hade levt i dessa dagar där media ständigt sprutar ut informationer om katastrofer? Det är olyckor, bränder, sprängningar, dödsskjutningar, misshandel, våldtäkt, krig, klimatkatastrofer. 

Ideligen matas våra hjärnor med informationer om allt negativt. Hur ska vi människor må bättre och kunna tänka positivare? Hur ska man peppa barn och oroliga tonåringar till en tro att det kommer att bli ljusare och bättre?  Det som dessa domedagsprofessorer skriver om kanske aldrig kommer att ske?

Så klart vi ska vara upplysta men kunde inte journalister hitta en balans till allt det onda? Ge  människor lite hopp? Många lever ensamma och har ingen att prata med om sin oro. Det finns människor som ger upp. Tycker att livet är meningslöst. För att orka stänger många av och undviker att ens prata om ämnet.

I allt mörker som det skrivs om skymtar solen ändå fram. Bland allt ogräs växer små trevande livsbejakande blommor upp. De trotsar en hotande undergång. De har oövervinnerlig optimistisk tro.  De fortsätter vara fnissiga och uppsluppna. Längtar till semestrar eller ett härligt sommarlov och ledighet. Reser uti världen utan rädslor för krig och klimatförstörelser.

De fullföljer sina drömmar, skaffar ett trivsamt jobb och tar för sig av livet. Fortsätter att tro på en ljusare framtid. Förhoppningsvis har ni minst 60-70 år kvar här på jorden. I denna skakiga värld måste vi hjälpas åt att ge positiva ord på vägen. Få människan i balans. Säga dessa ord som min gammalmoster alltid sa. "Tänk positivt!" Skriv om mer kärlek så kanske den styrkan växer i oss och människor blir snällare mot varandra och enade.