Söndag

Det här är mina första skor och många steg har man tagit på livets stig. Så satt jag där på sängen för 18 år sedan och höll mina dotters första gåskor i handen. Det var allt som fanns kvar från flickrummet. Veckorna innan hade minnen från barndom och tonår packats ner i kartonger. Jag hade kramat om henne hårt innan hon försvann i en väntande taxi som skulle ta henne till Arlanda och vidare till Tyskland. Hon skulle arbeta som au pair och vara borta ett helt år. Det jag mest oroade mig för var att hon skulle träffa en kille och bli kvar. Det var många känslor. Samtidigt som hon skulle ut i världen för att växa ville jag ha min lilla flicka hemma. Och som jag grät den dagen med dessa skor i min hand. Hon hade ju nyss varit en koltunge och åren dessemellan var fanns de? Jag minns tanden hon tappade. När hon lärde sig att cykla och när hon tog sitt första simtag. Lössen i skolan. Första kärleken. Blott sex år hade hon en pojkvän. De var så söta där de gick hand i hand när jag hämtade dem från skolan. Men efter tre år tog det slut.

Det är nog varje förälders vånda när barnen flyttar ut. Ja, vissa gånger kan det vara rätt skönt också. Men tiden går för fort. Jag minns att jag ibland kunde längta tills de blev stora. Kunde man få en enda sovmorgon? När de var små vaknade de ju redan klockan 6. Sömnig kunde jag säga till dem att vänta när ni blir tonåringar, då ska jag komma in med dammsugaren redan klockan 7. En tonåring går väl upp först klockan 15? Hos varje förälder är de första gåskorna något speciellt. Alla minns när ens barn tar de första stegen. Fram med kameran för att memorera stunder där de på vingliga ben tar de första stegen mot livet. För det är ju som så att stegen kommer att ta oss mot dessa mål. Jag undrar hur många man gör fram till pensionsåldern?

Tänk vad varje fot har burit? Alla bördor, alla måsten men också en fantastisk erfarenhet. Så för att människan ska orka måste vi ta hand om våra fötter, förhoppningsvis ska de trampa många år till. I min ungdom bodde jag ihop med en tjejkompis. Varje söndagskväll gjorde vi fotmassage på varandra. Vi satt i fotbad. Filade fötterna, smorde in och masserade. Kanske var det därför som man dansade sig genom livet där och då? Visst händer det att även idag att jag gör mina fotbad. Det är de få gångerna man bestämmer sig för att äntligen ta hand om sig. Det jobbiga under hela processen är man ska tömma i och ur den där tunga baljan. Det blir blött på golvet. Man sitter otympligt böjd när man ska fila sina 37:or. Sedan smörja in. Hur tar ni hand om er fötter? Går ni på fotvård eller fixar ni det själva? 

Apropå fötter. Det sägs i en ny studie att 7000 steg kan räcka om man vill ha en bra hälsa. Hur många steg tar ni? Jag började använda en stegräknare men blev alldeles för stressad av att ha kontroll på hur många steg jag tagit innan sänggående. Ikväll SKA jag mig ett fotbad. 

Lämna gärna en kommentar eller tryck på figuren. Tacksam för det! Ni är många som läser.
Skriv din kommentar. Nedanför symbolerna D, F, G mm skriver du namn och E post) SYNS inte.
Tryck ¤ vilkorsanvändning, Tryck kommentera som gäst. Jag är ingen robot. Sedan COMMENDS som finns bredvid din kommentar till höger. SEDAN MÅSTE JAG GODKÄNNA.