Måndag

Nu sätter vi igång vi veckan med nya möjligheter. Även om helgen varit lite motig så ska vi inte ge upp. Jag sover inte alls bra men inatt var det något bättre. Vaknade som vanligt varannan timme men somnade om. När jag har dessa nätter så är det godkänd sömn. Jag undrar om kroppen vänjer sig att sova lite när man kommer upp i en viss ålder? Det sägs att min gammelmorfar sov med ett halvt öga i kökssoffan och vaktade elden om vintrarna. Sedan var det dags att kliva upp klockan fyra och mjölka korna. Han dog i en hjärtinfarkt när han skulle byta proppen i el-skåpet. 81 år. En ganska hög ålder på 60-talet.

Min morfar var den i byn som alla gick till om de hade problem. Han kunde vända och dra ut i kalvar kvigans mage. Han svepte lik. Han klippte hår på folk. Han sotade skorstenar och gjorde mycket därtill. Han var en kunnig person som många såg upp till. Skojfrisk och berättade underbara historier med glimten i ögat. I detta hade han hemska smärtor i sin höft. Trots att jag var barn kunde jag se vissa dagar hur han led i det tysta. Då stod han halv lutandes mot gammelmormors symaskinsbord hon hade framför köksfönstret.
Där stretchade han benet samtidigt som han åt magnecyl i mängder.

Jag var nio år när han lämnade jordelivet. Minns min morfar som en stark man. Jag beundrade honom. Han var kunnig inom många områden. Även om smärtan inte gick att bota så hjälpte han andra med deras småkrämpor. Han gav björksav till de som hade astma och jag tror han botade sig själv med det. Jag önskar att man skrev upp det han gjorde läkekonsten tog han med sig i graven. Eller på andra sidan där han förhoppningsvis är.
Har ni någon som är er förebild? Jag försöker hämta kraft från gammelmorfar de dagar när man inte mår så bra. Idag har vi sol i Stockholm och just nu 14 grader.

             Förändringar? Ju flera nya saker man får in i livet desto yngre känner man sig.